Begreppet undervisning i förskolan är ett ovant begrepp och kan upplevas kontroversiellt av personal som arbetar inom förskolan och föräldrar. En anledning till detta kan vara att ordet undervisning ofta förknippas med förmedlingspedagogik och traditionell skolundervisning. s. 92Detta är något som både oroa mig samt inspirera mig...
Om vi inte bearbeta ordet undervisning ordentligt och skapa något nytt finns det en allvarlig risk att förskolan blir en mini-skola. Min erfarenhet som en person uppväxt i England och med vänner och familj (min syster) som är lärare i England är att det är väldigt lätt att hamna på skolaktig lektioner på förskolan... och ju mer detta begrepp och idé finns desto svårare det är för lärare och pedagoger att inte glida mer i skolträsket... även dom som är emot det pga systemet. Det är systemet som vill ha mer kontroll med mindre tillit i sina lärare - och undervisning har varit ett bra sätt att kontrollera... "det här ska ni undervisa om"... osv
Jag vill inte hamna där.
Men å andra sidan det finns den möjlighet att förändra vad undervisning är... att vi tolka ordet på nytt och förskolan påverka skolan - så att skolans lärare-ned förhållningssätt få samma öde som dinosaurierna. Det finns då en riktig chans till en demokratisk skola.
När jag lyssnade på barnen i Gästrikevattens barnstyrelse (som jag underlätta genom filosofisk samtal) kring skillnaden mellan skolan och barnstyrelsen... dom var väldigt tydligt att i skolan är det lärare som bestämma medan på barnstyrelsen det är gruppen som bestämma... att i skolan lärare prata på för mycket... medan på styrelsen man prata med...
Jag använder förskolepedagogik med barnstyrelsen - som är nu mellan 9-13.
Dom lär av varandra, vi skratta, vi utforska, ta reda på fakta och vi diskutera tillsammans... när jag se att dom börja fatta beslut på felaktig information exponera jag dom till mer fakta eller en experiment så att dom kan fattas beslut på sanna fakta/information... precis som jag gör med förskolebarnen
Det kräver dialog så att jag fatta hur all förstå, så att jag kan exponera på rätt sätt... inte för enkelt, inte för svårt.
Tänk om denna dialog kring undervisning i förskolan kunde förändra hela skolsystemet.? Jag verkligen hoppas på det... men grejen är jag frukta den första har mer makt... att skolans tradition har en för stark grepp på ordet.
att lärande för hållbar utveckling beskrivs som ett viktigt innehåll i förskolans verksamhet. Barn beskrivs delta i olika aktiviteter som av förskolepersonal relateras till lärande för hållbar utveckling, i vilka barnen ofta beskrivs som viktiga aktörer. s.93Detta med hållbarhet tycker jag är lite spännande... för det verka användas som en lektion istället som en förhållningssätt. Om vi ska ekologisk hållbarhet som måste vi ställa frågan varje gång vi erbjuder en aktivitet.. kan man erbjuda detta på en mer hållbar sätt?
Vad jag har upplevt i UK och USA (och andra länder) är att undervisning i förskolan också verka leda mer till pinterest aktiviteter... man leta upp idéer på pinterest och andra liknande media och sedan härma lektionen - utan att fråga om den är bra för miljön, om det är relevant för barngruppen eller om man kan göra det på ett liknande sätt men mer hållbar och mer anpassad till den barngrupp man jobba med. Just detta är något som många pedagoger kämpa emot runt om i världen.
Och man kan aldrig säga, så kommer det inte ske i Sverige... för att jag se den redan nu... och ordet undervisning kommer att skapa ett behov av att leta efter lekfylld lektioner.
Detta är anledning till varför jag hålla lek-workshops... så att pedagoger kan utforska lärande i lek - att få en annan synvinkel på ordet undervisning och hur man kan använda den inom förskolan.
Avgörande är att förskollärare och övrig personal har kunskap om och vill utforska vad som är ohållbara strukturer och handlingssätt i verksamheten. s.94
Leken är central för förskolans verksamhet, och det råder inget tvivel om att barn lär medan de leker. Barns frihet i leken och hur rummen organiseras för barns lek och vilket material som är tillgängligt är exempel på frågor som kan diskuteras i relation till undervisning och barns lärande. Utifrån ett vidgat miljöperspektiv kan undervisning innebära att miljön organiseras på ett sådant sätt att den inbjuder till lek och samlärande barn emellan. s.96Nu sväva jag mellan hurra och o nej igen. Visst är det roligt att man kan erbjuda undervisning genom att organisera rummen - men det här skrämmer mig också. Helt plötsligt sitter vi med all makt... vi ha kontroll över barnens lek genom hur vi forma rummet... ska vi verkligen ha sådan makt? När har barnen makt? När få barn frilek... eftersom det här tyda på vi ha kontroll genom hur vi organisera rummet!
Nu blir det ännu mer viktigt att barnen delta i hur vi organisera rummen om barnen ska vara delaktig i sin egen undervisning/lärande.
I det här sammanhanget kan undervisning beskrivas som de situationer där förskollärare är aktiva med barn med en avsikt att påverka i någon riktning (riktningen kan dock bestämmas av både barnet och förskolläraren). s.100Det är tydligt att undervisning skiljer från lärande pga detta... lärande kan ske när som helst, med andra barn, i lek, själv - men undervisning kräver en aktiv lärare som ha avsikt att påverka...
viktigt att kommer ihåg är att det inte handla om att bara fylla med fakta och inte bestämma själv vilket riktning man ska ta... men att man samarbeta med barnet... scaffolding (stöttning), not teacher-down.
Jag upplevde att resten av texten kring omsorg och lek sparkade inte några nya tankar utöver dom som jag har redan delat i dom 6 tidigare avsnitt...
del 6
del 5
del 4
del 3
del 2
del 1
Det har varit intressant att läsa Skolverkets publikation - och jag verkligen hoppas att detta är en början på ett nytt sätt inom skolan, och inte bara förskolan.
No comments:
Post a Comment